sjukhusmiljö

En säng
Ett bord
En stol.
Fint rum de har stängt in mig på.
Kan säga att det är inte ett dugg kul.
Men jag vet att det är bra för mig och att jag kommer klara det.
Och förhoppningsvist så dröjer det inte länge förrän jag får komma ut igen.

Just nu vill jag bara hem.
Det är nu jag förstår hur bra jag verkligen har det hemma.
Och när jag kommer hem så vet jag att jag kommer uppskatta allt mycket mer.
Jag ska aldrig ta nått för givet.
För jag vet att saker kan försvinna.
Och en dag står man ensam kvar.
Det är det som jag är rädd för. 

Anledningen till varför jag just nu är där jag är kan verka ynklig och liten.
Men när jag inte vet hur jag ska hantera min ångest och sorg så gör jag dumma saker istället.
Och anledningen till varför jag gjorde en dum grej nu var för att det inte blev som jag ville.
Det tog knäcken på mig antar jag och jag har varit med om det allt för många gånger förut.
Så nu antar jag att jag fick nog. Så jag tog dom där vita som jag aldrig skulle ha gjort.
Vilket nu gör att jag sitter där jag sitter!
Men det kommer ordna sig och jag ska va stark.
Jag ska kämpa för det här är inte det livet jag vill leva.
Men jag har satt mig själv i skiten!

Är glad över att lisa tog mig till akuten.
Utan henne hade jag aldrig klarat mig.
Glad att jag har dig vännen! <3




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0