man kan inte alltid må bra

Jag tror att jag är en ganska "svår" person.
En eloge till de som står ut med mig.
Ibland är det jobbigt när man inte vet vad man vill
och när man inte vet vart man har sig själv eller hur man
fungerar.
Vissa dagar vill jag bara somna och aldrig mer vakna - dö helt enkelt.
Vissa dagar är bättre än andra och jag är glad över allt jag har.
Ibland kan jag få konstiga ryck och bara tänka att min mamma är bäst i
hela världen och att jag aldrig skulle klara mig utan henne.
Jag önskar att jag var mer säker i mig själv.
Jag önskar att jag inte började gråta när jag skriver det här...
Jag är fan deprimerad.
I skolan säger mina kompisar att jag inte är mig lik..
jag skyller på att det är för att jag har varit sjuk.
Men egentligen är jag nog bara deprimerad över mycket som jag inte orkar prata om.
Eller som jag inte vågar prata om.
Är rädd för att tårarna ska ta över.
Idag när jag kom hem från skolan så gick jag in på coop och köpte en chokladkaka
även om jag visste att jag hade världens största godispåse.
Egentligen var jag inte sugen. Det tyder bara på depression.
Men nu är den nästan slut.
Jag grinade till Kalle och chokladfabriken förut. Varför vet jag inte. Och kommer nog aldrig få reda på det.
Vet inte om jag vill gå till skolan imorgon eller aldrig mer.
Det är mindre än ett år kvar. Men för mig känns det som en evighet.
Jag är rädd för att ta studenten.
Herregud jag vill inte att folk ska kolla på mig.
Kommer den min manliga förebild - pappa komma på min student?
Nej jag är allt för ledsen för att tänka på nått så stort just nu.
Vill bara va på en plats som jag ofta drömmer om, en plats som inte finns på riktigt
bara i min vildaste fantasi. En plats där jag är helt ensam och kan tänka klart
och sudda ut allt det jobbiga.
Jag gråter än.
Puss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0